Våran statistk mot GAIS de senaste 10 åren har varit allt annat än glädjande, kanske var den är segern ett tecken på att det är nya tider?

Några snabba tankar så här dagen efter:

• Det var inget skönspel det bjöds på, men vad spelar det för roll så länge vi vinner?
• Vart var publiken? Visst 10424 hade varit en bra siffra om vi hade mött GAIS mitt i serielunken, men med tanke på hur vi lipade över att stora stygga Djurgården köpte upp ”våra” biljetter senast det bjöds på allsvensk premiär på Parken så borde det ha varit lapp på luckan.
• Det känns ju sådär snyggt att bli behandlad som en galning bara för man står i klacken, varför behövde inte sittplatspubliken gå igenom några metalldetektorer?
• Den gode Imad kan verkligen inte göra några fula mål, tyvärr verkar han heller inte kunna spela någon längre period utan att dra på sig några skador. Det är bara att hoppas att han återhämtar sig snabbt. 3 till 6 veckor ser det ut att ta.
• Astrit såg verkligen övertänd ut och vi ska vara glada över att han inte drog på sig ett rött kort, med tanke på hur tunt vårat
  mittfält ser ut så får våra kära spelare hålla sig i skinnet.
• Fy F*n vad skönt det är att vara tillbaka!